Kände mig ensammast i världen.
Då plingar de till på dörren och jag fick kaffe-främmande, mina tankar skingrades för ett tag. Precis så där lagom mycket så de tunga molnen blåste lite åt sidan. Jag väntar nu på en sista vind-pust så jag tar mig fram ur dimman och mörkret. Borde hoppa i duschen. Ska fara med Dottern och köpa nya vinterskor i em.
Det blev ju lite akut med de då dragkedjan gick sönder. Nä tacka vet jag skor utan dragkedja till barnen.
Somliga går med trasiga skor
säg vad beror det på
gud fader som i himmelen bor kansken vill ha det så
/Cornelis VreeswijkSongtexte
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar