Min fina moster <3

Fick tunga besked igår. Min underbara fina moster som varit sjuk en tid kommer inte kunna genomgå de planerade behandlingarna för hennes svåra sjukdom. Hon har cancer i ryggraden, in i benmärgen. Hon ligger på IVA i Skövde nu men kommer att flyttas till ett "hospice" för vård i livets slut. Medicineringen är utsatt och det är god vård och smärtlindring som gäller. Herregud vad livet är orättvist. Hon är bara just 70år och en pigg kvinna. Min extra mamma har jag alltid kallat henne, och snart fins hon inte hos oss mer. I går pratade jag med henne i telefon, hennes röst var så annorlunda. Så svag, nu förföljer den mig hela tiden. Obehagskänslan går inte att beskriva. Sköterskan berättade för mig efter vårt samtal att "Lollo" sken upp då hon hörde min röst. Log med hela ansiktet och det syntes att hon uppskattade mitt samtal. Älskade moster! <3. Då jag sa att de är svårt att vara långt från varandra säger hon med mycket svag röst : -om vi bara tänker på varandra så är vi nära varandra. Då fick jag verkligen skärpa mig för att inte bryta ihop. Älskade älskade "Lollo" du har gett mig så många fina minnen.