Magnus Uggla – Kan Det Vara Kärlek?

Ännu en dag...

I dag är de kallt ute, våran första riktiga vinterkyla. -16 grader.
Vinter kläderna åkte på då jag skjutsade Sanna till skolan i morse.
Nu sitter jag här och huttrar, det börjar vara dags för en eld i brasan.
I eftermiddag ska jag jobba ett extra pass på jobbet, jag har varit ledig i flera dagar och saknar dom gamla.
Men först blir de en sväng till solariet, en repa med damsugaren och simning har jag tänkt.



Jag är vaken men blundar ändå Är under ytan tills kroppen blir blå Dina löften håller sanningen varm i hjärtat som brann Hur kan nåt så stort förvandlas Hur kan man tappa orken att andas Att andas Jag blundar Och håller andan lite till Hjärtat stannar Fan va ska jag ta mig till För jag vet att 100 år från nu Så kommer det alltid vara du När jag blundar Vi skulle resa, jag boka biljett Till alla ställen som man borde ha sett Jag köpte drömmen om ett vackrare liv När du låg bredvid Hur kan nåt så stort förvandlas Hur kan man tappa orken att andas Att andas Jag blundar Och håller andan lite till Hjärtat stannar Fan va ska jag ta mig till För jag vet att 100 år från nu Så kommer det alltid vara du När jag blundar Hur kan nåt så stort förvandlas Hur kan man tappa orken att andas Jag blundar Och håller andan lite till Hjärtat stannar Nästan alltid där jag vill Jag blundar Och håller andan lite till Tiden stannar Nästan alltid där jag vill Och jag vet att 100 år från nu Så kommer det alltid vara du När jag blundar Jag blundar.........

Hur blir man av med allt de onda?

Ja då sitter jag här vid datorn.
Söndag och klockan är strax efter nio på morgonen.
Ännu en helg har snart gått.
En helg som alla andra de senaste månaderna.
Mina helger är inte längre vad dom varit. Mina helger är fyllda av tankar och besvikelser.
Jag känner mig ensam fast jag har folk runt mig. Människor som inte känner de jag känner och inte förstår. Jag kan inte skriva om de som trycker mig heller, fast jag vill och behöver.
Jag skakar på huvudet, rycker på axlarna och andas djupt. Försöker få luft.../Ewa

Martin Stenmarck:

Det jag ser, det jag hör
Vill jag ge till dig

Varje dag av ett liv som en del av mig
Dom sa,
Det kommer att bli bråk
Men aldrig skiljas åt
Ni är gjorda för varandra
Som natt och dag

Så fortsätt bara andas
Vi är större än det här
Vem har sagt att det är enkelt
Att alltid brinna och va kär
Men våra själar dom har blandats
Ja dom dansar här och nu
Så fortsätt bara andas

Hon står kvar på perrongen
Ensam, igen
Ännu en som gett upp
Inget blir som förr
Men när tåget gått
Och hon tittar upp
Har han klivit av och står där på andra sidan spåret

Så fortsätt bara andas
Vi är större än det här
Vem har sagt att det är enkelt
Att alltid brinna och va kär
Men våra själar dom har blandats
Ja dom dansar här och nu
Så fortsätt bara andas
Här och nu
Här och nu