Lite vitt på marken....

Lite vitt på marken.... och vips blir de genast lite ljusare ute!
En fin dag ser de ut att bli, som gjord för hundpromenad i skogen.
Har skjutsat barnen till skolan och plockat ihop efter deras framfart i morse.
Sen tog jag min lilla röda och la mig här i vår sköna säng. Givetvis på sängöverkastet. För bäddat har jag oxå gjort. Nu ska jag bara vara, läsa tidningen på nätet,blocket och mina favorit bloggar.
Jag har värk i dag igen :-(, jag som i går kväll var så nöjd och trodde de höll på att vända.
Men de tänker jag inte skriva om mer. Livet består av så mycket mer än smärta.... som tex underbara människor. Både familjemedlemmar och vänner. Har hunnit träffa min allra käraste vän i söndags, trevligt! Lite adventsfika på stan och en pratstund innan vi åkte en snabbis till Haparanda för Ikea, Rusta och sportaffär besök. Fick snabbt uträttat de vi skulle, åt middag och åkte sedan hem Precis lagomt till El Clásico , så min man var oxå nöjd med dagen .-)

VARFÖR???

VARFÖR bäddar MOZART alltid upp min sons säng... och kryper ner under täcket. Första ggn var de sött. Nu blir jag ARG. För de rör sig om flera gånger per dag...... morr!!!

Godmorgon godmorgon.....

Nyvaken ligger jag i sängen med min lilla röda dator. Har sovit gott i natt. En drömlös sömn. Tätt omslingrad av sköna armar.
I dag är de fredag. Underbart! Familjen är samlad igen. Två julpyssel-veckor har vi framför oss. Jag känner mig pigg i dag.
Härligt!! Mamma och Pappa ska titta förbi med barnens saker under förmiddagen. Trevligt med besök!! I kväll blir de IDOL gissar jag, både maken och dottern gillar de. Och jag tittar snällt fast jag är lite less.

Änglar och Demoner...

Jag kan vakna mitt i natten med hjärtklappning, tankar på en fruktansvärd upplevelse på jobbet sliter i mig. De är något jag håller för mig själv. Men i drömmarnas värld, då styr jag inte. Då är jag tillbaka till de jag varit med om. Jag sover dåligt, tänker mycket, funderar... kunde jag gjort på något annat sätt...och varför...
Trots mångas uppbackning dagarna efter händelsen känner jag att jag borde handlat annorlunda. Jag är rädd stundvis...rädd att få uppleva nått liknande...
Någon stålkvinna är jag rakt inte. Undra om de är alla mina tankar och min dåliga sömn som fått min kropp att reagera med ett "bakslag" De slog mig i dag...
Psykisk-stress kan ha den reaktionen. . . . . .
Tur jag har min fantastiska man att prata med, en person som stöttar och tröstar... en famn att vila ut i ...

Julmusik...

Lyssnar på en julskiva, Happy New Year med ABBA.
Minnen vaknar i mitt huvud. Så mycket tankar musik väcker....
En nyårsafton för rätt många år sedan fick jag på tolvslaget ett mms med fyrverkeri och denna låt. Jag min fd make och barnen var ute i skogen vid en fiskesjö i en grillstuga, eldade, grillade. Sköt raketer och hade de mysigt. Spännande tyckte barnen, och underbart vackert var det i natten. Det var bland de sista jag och min "gamla" familj gjorde innan jag flyttade till min lägenhet några veckor senare...Ett fint minne....

Det skymmer redan...

Klockan är halv två och de är halvmörkt redan, vi har inte ljust långa stunder.
Ute är de blött och regnigt. Jag har inte varit ute mer än en snabbrastning av hunden i dag.
Har pysslat på här hemma i stället, jag blir rastlös av att inte jobba. Åh om jag hade ett mer stillasittande jobb där jag kunde jobba även dagar som dessa då min handled är svullen och värken moler på. Nåja de är bara att göra de bästa av situationen, pyssla på med de jag kan. Och de gör jag. :-)
Ska strax åka efter dottern på skolan och även svänga förbi min mans jobb med nybakade bullar.

Godmorgon!

Vaknade av en puss i morse, som de flesta morgnar då jag inte ska iväg på jobbet. Det var min söta man som skulle säga hejdå, ses sen...Han är så go. En stunds morgonmys innan han åkte till jobbet. Jag steg upp, bäddade men kände sedan . nej...inte redan. Tog min lilla bärbara dator och ett täcke från förådet och kröp tillbaka i sängen. Med mig fick jag lilla kissen Sally oxå. Nu ligger hon så skönt här vid min sida och kurrar. Jag ska läsa lite bloggar, kolla blocket och NSD, sedan är de dax att göra morgon för Ewa på Hallonstigen :-)

Nu är jag som mina vårdtagare :-)

Ja vad säger man, pigg och glad tjej som plötsligt knaprar piller för fullt.
Har precis varit på läkarbesök, efter konsultation med flera läkare och reumatologen får jag Prednisolon utskrivet + att jag lovar börja med Salazopyrin nått jag vägrat i över ett år pga biverkningar jag läst + att man måste kolla upp blodplättarna varannan vecka i början av behandlingen. Hmmm ja man måste ju inte hålla allt man lovar. Kanske en veckas behandling med Prednisolon räcker till att börja med. Jag är ju otroligt anti till mediciner som ni vet.
Vi får se..... :-)
Trots värken känner jag mig glad i dag, ska se hockey med min älskling i kväll.
Luleå möter Skellefteå borta. 1-1 hemma förra matchen, så denna gång hoppas vi på seger. Kommer inte ihåg sist Luleå klådde Skellefteå, de börjar bli dax :-)
På en stund ska jag hämta sessan i skolan.... hon ska få plocka till lite i sitt rum så de är klart för advents städning senare.

Adventstid kom till mitt ensamma hus...

Julen närmar sig med stormsteg, första advent på söndag. Oj, redan!!

Mysigt...jag tycker om julen, eller rättare sagt så tycker jag om advents-tider.

Julafton är mest stressig. Jag älslar stakar och stjärnor, levande ljus, julmusik och doft av pepparkaksbak och glögg.

Mina senast dagar har varit tunga, lederna bråkar igen. Jag har fått börja med mina "starka piller". Dom som jag klarat mig utan så länge. Jag är besviken, dom gör mig trött och hängig och har även andra jobbiga biverkningar. Men jag ska försöka härda ut ett tag och ta dem.

I dag har jag läkarbesök, jobbar kväll. Men jag känner nu att de kommer nog inte att gå...

Ibland behövs de så lite...

Jag är trött i dag, så trött så jag mådde rent illa då jag släpade mig i duschen.
Väl påklädd började livet sakta återvända, jag kollade telefonen och hade fått en rolig vits av en vän. Skrattade till och skickade den genast till min man. Den var väl passande för fredagsfräckisen på hans jobb. Kokar en kopp te, tar fram min lillabärbara dator som legat undanstoppade flera dagar och slår på den.....oooppppsssssiiii...kul jag har fått ett meddelande....ett litet brev från en vän, hennes ord fick mig att gapskratta högt. Jag kan av sekretess skäl inte berätta vad de var hon skrev, men jag fick så roliga tankar. Min vän är helt underbart fantastisk.........vad vore livet utan henne :-)
Mitt illamående är nästan borta nu, men framför allt så är jag glad...ett gott skratt förlänger livet. Även om de är ett skratt i ensamhet vid datorn...:-)))

Jag är inte ett dugg bättre....

Fy på mig!
Jag är en bitter Ewa, jag har tänkt dumma tankar. Skämmas skulle jag.
I dag blev jag väckt av min granne, jag har ledig fm och bestämde mig för en välbehövlig sovmorgon.
8.40 vaknar jag av att grannen drar igång sin motorsåg snett bakom mitt sovrumsfönster.
Jag ligger kvar en stund men går sedan i duschen, ingen idé att försöka sova då någon kapar ved. Och klockan är ju faktiskt morgon. När jag kommer in i sovrummet efter min upp-piggande dusch står "grannen" och hugger ved förhand med en stor tung yxa....jag tänker utan att vara medveten om de själv : - "jävla sjuk pensionär, du verkar då klara allt"
Fy på mig, vad vet jag om alla hans krämpor...jag var en dum och elak person, jag uppförde mig precis exakt så som folk har uppfört sig mot mig då dom ifrågasatt min reumatism.
Alla har dåliga och bra dagar...skäms gör jag nu som en hund. Jag ska aldrig tänka så mer, min granne är dessutom väldigt trevlig. Fyy på mig och förlåt kära granne för de du inte vet att jag tänkte...

Otroligt roligt...

Vi hade personalfest i helgen. Den årliga kommunfesten.
Western-tema...För första året fick även respektive följa med.
Bra ordnat, fint gjort, mysig saloon....
Och kan ni tänka er, dom som inte var på festen verkar veta bäst vad som hänt där...
SÅ PATETISKT....big smile!

Måndag...En vanlig dag i Ewas liv....

En helt vanlig måndag, i en vanlig Ewas liv.
Ledig i dag, myspysslat hemma. Utvecklings-samtal i dotterns skola.
Tummen upp för henne, inte oväntat kan jag säga. Hon har väldigt lätt för sig.
Lagat middag och prommat med hunden.
Nu i kväll njuter jag av tystnaden. Man och son har åkt till Luleå på hockey. Luleå möter Skellefteå hemma. Gissar att de är fullsatt.

Små små ord av kärlek....

Små rara lappar, fastsatta på ratten i bilen, eller lagda på tangentbordet till min bärbara dator.
Lappar som värmer, gör mig glad i magen.
Ord som skrivits i all hast påväg till jobbet, bara för att få säga de...än en gång....
Min man är fantastisk... tänk att vi fick varandra... fortsätt att vara den du är...
Älskar dig!!!!

Jag vill inte..

Jag vill inte skriva om bara i dag, jag bloggar sällen. Men jag ska försöka bättra mig för min egen skull. Att skriva är en "ventil" för mig. Det är skönt att kunna uttrycka sig på något sätt. Skriva om tankar och upplevelser, funderingar, glädje, sorg och rädslor. Kanske skriva om sånt man inte säger men gärna vill. Saker som man inte pratar om men behöver. Gör jag de här brukar jag få härliga mail, folk som kommenterar, ger mig ett tankeutbyte, vänder på saker och ibland får mig att se på saker med andra ögon.

De veckor som gått utan att jag bloggat har varit vanliga veckor i en vanlig mammas, kvinnas liv. Upp och nedgångar, toppar och dalar, mest positivt som tur är:-)
På arbetsfronten har jag fått flera nya arbetskamrater pga en sammanslagning. De gillar jag, flera av de nya människorna i gruppen är såna som gör mig glad. En barndomskamrat bla och de är riktigt trevligt!

Jag har även varit med om en fruktansvärd upplevelse på jobbet, tyvärr kan jag inte skriva om de pga tystnadsplikten, men kan säga att de påverkade mig oerhört, ser fortfarande hemska syner då jag lägger mig vissa kvällar och de händer att jag vaknar och hjärtat rusar i kroppen...
Jag har varit med en en undersköterskas mardröm...och önskar att jag fick vakna och de inte var sant.....

En söndag i november.

Vaknat tidigt i dag oxå, som de flesta dagar. Är ledig, de är farsdag i dag och middag i Töre hos mina föräldrar väntar.
Vi har fått snö nu, ett täcke på kanske en dm ligger över hela vår "stad".
Utanför mitt fönster har jag frostiga isiga björkar, slalombacken som äntligen ser vintrig ut och ta mig tusan så hör jag nog årets första skoter oxå. De måste vara grannpojkarna som är ivriga :-)
Jag gillar då de snöar, stora flingor som sakta dalar mot marken...allt blir så tyst och inbäddat...

Hade gärna gått ut och fotograferat i dag, men mitt kamera batteri är oladdat. Det skulle gå att få till fina julkort idag, jag har funderat på att göra egna.