Tack!

Tack för uppmuntran om att fortsätta skriva...
Jag läste själv de jag skrivit nyss och kan tro att det låter obegripligt och kryptiskt för den som inget vet om vad jag varit med om, vad jag jobbar med att bearbeta dagligen...
För de mesta går de bra, små svackor i en underbar värld. Men i lördags blev mina upplevelser för mycket. Fick för många påminnelser om de som varit, de som hänt för flera år sedan. Nu är de inte roligt att vara Ewa kan jag lova, jag känner mig gammal, grå, tråkig, ja... jag skulle kunna skriva ner mycket hemskare saker än så. Men vill inte glädja fel person med att visa att denna någon har lyckats.