Att kunna slå någon som ligger...

Alla har med sig, från barnsben att man inte ska vara elak, man ska hjälpa andra. Lyssna och försöka förstå.

Jag är bra på allt de där, jag är snäll med mina medmänniskor, jag lyssnar på vad dom har att säga, jag bemöter dom inte ironiskt eller hånfullt.

Jag vet att en person som är hotfull i sin ton, en person som uppträder med en översittar attetyd oftast är liten bakom masken. Det är tråkigt att sådana människor ofta har makt, makt att trycka ner oss "vanliga arbetare!"

Jag har råkat ut för de, på de grövsta sätt.

Jag blev i dag beskylld för mycket otrevliga saker, en person som jag inte kan namnge pga att det inte är tillåtet kallade mig till samtal i dag.

Ett mycket otrevligt samtal där denna någon meddelade att jag miss-skött mig på jobbet eftersom jag inte lämnat en korrekt sjukanmälan dagen jag blev sjuk för två veckor sedan. Något är inte som de ska, de är tom verkligt obehagligt för jag har absolut lämnat sjukanmälan på tele svar till vår löneass. Något verkar galet eftersom löneass inte hört den, jag vet dessutom att jag upprepade mitt personnummer på telesvaret många ggr för att de INTE skulle kunna bli fel.

Att denna person dessutom hade åsikter om att jag inte lämnat mitt sjukintyg förrän i dag kan jag förstå. Jag har helt enkelt inte tänkt på de eftersom jag vet sedan tidigare att de har hunnits med då jag återgått i arbetet eftersom de bara rörde sig om 5 arbetsdagar.

Jag fick vid samtalet i dag hånfullt kastat till mig att de är konstigt att man kan njuta av livet, åka ut i skärgården då man är sjuk osv...

Oj oj oj, ja vad ska jag säga.

Om jag ändå inte hade denna helvetiska sjukdom som en mara över mig, om inte mina leder var så dåliga emellanåt, om jag ändå bara ljög, fabulerade och överdrev. Om ändå smärtan inte var verklig.

Skulle jag inte just göra de jag gör, ta vara på dagen med hjälp av min man, njuta de stunder de går, så skulle jag inte orka.

Varför ska man bli misstrodd så grovt.

Jag började arbeta i dag, trots att värken fortfarande är i de närmaste outhärdlig, bedövad av tabletter gick jag till jobbet. Jag vill verkligen försöka.

Men efter detta mycket otrevliga samtal sjukanmälde jag mig omgående igen.

Jag fixar inte att gå på jobbet, veta att jag är misstrodd och att sedan låtsas som ingenting.

Vad jag nu ska göra vet jag inte, jag vet bara att det gör ont, så förbannat(ursäkta) ordet ont. Och då inte bara i lederna....