Jag vill inte..

Jag vill inte skriva om bara i dag, jag bloggar sällen. Men jag ska försöka bättra mig för min egen skull. Att skriva är en "ventil" för mig. Det är skönt att kunna uttrycka sig på något sätt. Skriva om tankar och upplevelser, funderingar, glädje, sorg och rädslor. Kanske skriva om sånt man inte säger men gärna vill. Saker som man inte pratar om men behöver. Gör jag de här brukar jag få härliga mail, folk som kommenterar, ger mig ett tankeutbyte, vänder på saker och ibland får mig att se på saker med andra ögon.

De veckor som gått utan att jag bloggat har varit vanliga veckor i en vanlig mammas, kvinnas liv. Upp och nedgångar, toppar och dalar, mest positivt som tur är:-)
På arbetsfronten har jag fått flera nya arbetskamrater pga en sammanslagning. De gillar jag, flera av de nya människorna i gruppen är såna som gör mig glad. En barndomskamrat bla och de är riktigt trevligt!

Jag har även varit med om en fruktansvärd upplevelse på jobbet, tyvärr kan jag inte skriva om de pga tystnadsplikten, men kan säga att de påverkade mig oerhört, ser fortfarande hemska syner då jag lägger mig vissa kvällar och de händer att jag vaknar och hjärtat rusar i kroppen...
Jag har varit med en en undersköterskas mardröm...och önskar att jag fick vakna och de inte var sant.....