I dag har dagen segat sig fram, jag har mått riktigt riktigt dåligt. Värken är som själve fan på ren svenska. Kunde varken ta mig ett glas jos eller öppna de passerade tomaterna trots hjälpmedel. Kände mig som tjejen i boken inga händer inga kakor. Maktlös, ledsen och svag, hjälpbehövande och faktiskt ynklig. Hatar dessa dagar! Tur att de inte är alla dagar som är på detta vis, att de flesta dagar faktiskt fungerar som för de flesta i vardagen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar