En vanlig torsdag.

Vaknar redan vid tre första ggn. Mår så illa att jag tror jag ska kräkas. Mattsvettas och vill bara somna om och slippa känslan, men de gick inte. Låg nog vaken till vid fem. Sedan somnade jag en stund. 

Nu ligger jag här igen med samma känsla, öppnade altandörren lite och släpper in vinterkylan. Kanske den friska luften hjälper upp lite. De är jobbigt, får dessutom konstig huvudvärk i pannan, ögonen. 

Detta cellgift är verkligen ett gift. Hur ska jag någonsin kunna ha ett vanligt vardagsliv, och kommer de någonsin hjälpa mig till ett friskt liv utan värk?!!

Åh så sorgligt de känns :(