Konstigt, plötsligt ringer min mobil, min sjukanmälan har kommit tillrätta. Det var inte jag som gjort fel, än en gång...
Den person som tidigare idag kallat in mig på samtal ber om ursäkt, visst jag tar emot den. Det var ju inte hennes fel att det slarvats på annat håll.
Jag sträcker på mig, det är skönt att få fram att jag faktiskt inte gjort fel. Såren i mitt hjärta över att vara misstrodd och att jag är hemma från jobbet och bara njuter av livet utan smärta och problem kvarstår dock.
Jag kommer aldrig att jobba kvar på denna arbetsplats det går inte, att bli så misstrodd är värre än att anklagas för att vara tjuv!!
Efter de samtalet ringer min mobil igen, det är "facket" som fått höra vad som hänt. Dom frågar om dom får ta upp med berörda.....vad säger jag, just nu orkar jag inte vara delaktig själv. Men vill dom prata med den berörda själv så har dom min tillåtelse.
måndag 3 augusti 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Men vad är de jag läser!
Du kan ju inte bara låta någon släta över de där!
Så förödmjukande!
Kram på dig! / Maria
MEN NU SVIMMAR JAG!!
men förvånad är jag INTE, som om de inte är nog tungt att vara sjuk...stackars dig!
Låt ingen trycka ner dig, du är duktig på de du gör och en av få som bryr sig om dom gammla och sjuka! / annhörig!!!
Men VA FAN rent ut sagt! En sak är väl om sjukanmälan kommit bort (men det tror jag ju vad jag vill om i detta fall eftersom den nu "kommit tillrätta") men resten... att vara otrevlig och hånfull osv och skriva ut din blogg... Är detta en person på ditt jobb med personalansvar? Eller va? Snacka om att då har ni INTE rätt person på rätt plats... Nåja, snart kanske det blir nåt ledigt jobb på ett jobb nära mig! ; ) Men dra åt helvete vad arg jag blir! Hörrö... vi hörs, Kraaam! /K
Skicka en kommentar