Idag är Sannas sista lovdag. Vi ska städa ut julen har vi pratat om. I alla fall delvis, så långt vi hinner. Men först mysfrukost i soffan vid brasan.
Jag börjar längta efter en egen "vardag". Att gå hemma sjukskriven är inte min melodi. Och nu känns de mer än någonsin. Dagarna flyter ihop, jag börjar tycka att de mesta är "jobbigt" . Varför göra i dag de jag kan i morgon? Och de tänkesättet gillar jag inte. Jag är Ewa med många bollar i luften, Ewa som alltid har något på gång.
Jag borde byta jobb, ha ett arbete där de fungerar att vara även de dagar då värken är olidlig (i dag tex) . Nä nu är de färdig klagat. Man ska göra något bra av varje dag. Efter sin förmåga. Jag börjar med att kasta benen över sängkanten, fixa en frukostbricka som jag tar med mig en trappa upp. Tänder ljus och brasa och väcker Sanna. Dagen kan börja!
Dagen i dag är en märklig dag.
Den är din.
Gårdagen föll ur dina händer.
Den kan inte få mer innehåll
än du redan givit den.
Morgondagen vet du ingenting om.
Men dagen i dag har du.
Använd dig av det.
I dag kan du glädja någon.
I dag kan du hjälpa en annan.
Dagen i dag är en märklig dag.
Den är din.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar